Jaha, onsdag då…
Onsdag menas med att jag går i skolan – pluggar! 8 år sen sist.
Detta gör jag på min fritid, inget jobbrelatetat alls. Lite trist att ”ge bort” en ledig dag till ngt som jag egentligen inte har användning för – än! Jag läser en förberedande kurs inför stundande kandidatexamen och c-uppsats i höst. Men så småningom hoppas jag ju såklart på att få den där kandidatexamen för att sen kunna läsa en vidareutbildning som sjuksköterska (om jag nu vill). Men just nu känns det bara som en vagel i ögat…
Har en stressad känsla i magen just nu. Pluggandet, jobb, löpningen, familjelivet, barnens aktiviteter och vardagen upptar all min vakna tid och jag har en känsla i magen hela tiden. En känsla av att inte hinna med och att inte orka. Inte orka med något…jobbet är fortfarande nytt för mig, barnen skjutsad hit och dit, pluggandet gnager hela tiden och löpningen upptar också mycket av min tid (mer positivt, då det är lite av en fri-tid för mig!). Sen är det ju vardagen: tvätt, städ, mat och allt det där andra som ska göras. Därför ångrar jag lite att jag satte igång med pluggandet, fast å andra sidan vet jag inte när jag skulle göra det annars?!
Just nu är jag mest inställd, eller fokuserad, på löpningen. En dag i veckan, helgdag, tar jag mig för att springa mina långpass. Då får inget annat uppta tid, eller också får mannen sköta markservicen. Stockholm Marathon är verkligen mitt stora mål i år…ser verkligen framemot att få genomföra det. Egentligen har jag inga tidskrav men en siffra nedmot 4 tim är ju lite roligt. Problemet är känslan av att jag tränar för lite; att jag skulle lägga ner mer energi på träningen och fler pass i veckan…
Så ligger det till med mig…just nu.
